Kenny

Allt som oftast är han att lita på den där Kenny men så ibland så ställer han till rackartyg och spelar oss fräcka spratt... Ikväll när jag kom hem, eller snarare inatt bestämde han sig för att släppa ut litervis med vatten på golvet. Nu har jag legat och skurat och torkat i en halvtimme för att inte golvet skall bli förstört... Den där Kenny.... det värsta är att det går inte att ge igen för Kenny är bara en simpel tvättmaskin.

tillbaka till rötterna

Jag har nu accepterat och anammar nu mina norrländska rötter vilket betyder att jag fått ett hemskt roligt perpektiv på livet. Prova själv att prata lite norrländska så ska du se att livet känns lite lättare för dig. Detta rekommenderas speciellt om du är tyngd av tunga bördor så som examensarbeten, flyttlass eller ensamhet. Bara en sån sak som att det sitter en gigantisk spindel i sovrumstaket eller att dippen har fått mask i magen blir så enkelt att ta tag i med lite norrländsk kämparanda. Jomenvisst förstå du.

Om att skriva examensarbete 2

Efter dagens skrivande då vi nästan blev överfallna av råttor, det trodde vi i alla fall... åkte jag för att handla lite. Detta är något som jag i vanliga fall tycker om, till min makes stora förtret, men idag var jag så trött så jag trodde att ögonlocken skulle vinna kampen mot mig. Detta ledde till att jag när jag handlade glömde hälften av det jag skulle ha och höll på att köra över en sprillans ny bil plus att jag när jag väl tagit mig hem såg min bil rulla iväg... jag hade lagt ur växeln. När jag jagade min bil som rullade iväg på tomten insåg jag att det är farligt att skriva examensarbete...

Om att skriva examensarbete

Egentligen undrar jag om man inte borde välja ett tråkigt ämne från början för att inte riskera att slita ut de ämnen man tycker om... Visst är det intressant men du så tråkigt det börjar bli att få skriva om och ändra, ta bort stycken och sida 5 verkar nästan vara en magisk gräns, omöjlig att nå utan att behöva ta bort något stycke igen för att åter vara på sida 4... Denna magiska gräns är nu nådd och vi sträcker oss istället mot den magiska sida 10... Det är trots allt fint med dåligt väder när man bara sitter framför en dator hela dagarna...

Återfunnen

Den som söker han letar brukar min käre far ofta säga det kanske beror på att han ofta tappar bort saker... Nu gällde det dippen. jag ropade hela dagen igår och hela dagen idag.... men det det som gäller för de sökande är att de också finner. Tänk att man kan bli så glad av att se en brummande, hårig, grårandig liten fyrfota vän... Ikväll när jag kom hem stod hon där livet kändes inte så ensamt längre... jag kan tillägga att det inte är så lätt att skriva med en kelsjuk katt i knät... Dippen hälsar mjau och kurr till alla läsare... speciellt till Harald!

Har du sett min lilla katt?

Detta är inte bara början på en barnsång utan nu även min verklighet... Kan en katt bli sur? Jag sov borta inatt och ropade inte på henne som vanligt imorse och hon har inte setts till sedan igår då jag åkte till mamma och pappa, vi får hoppas att hon dyker upp som vanligt imorgon bitti. För övrigt träffade jag min moster igår, jag har inte sett henne på många år... hon har nämligen flyttat till Spanien för att njuta livet där. När jag träffade henne igår kunde jag inte ta ögonen ifrån henne, hon var ruskigt lik min lilla mormor som tråkigt nog inte lever längre.... Tänk att en människa kan förändras så mycket...märkligt.

Förvandlingen

Så har det då äntligen hänt...vadå tänker du... om du bara väntar lite så skall jag berätta.
För 1 år, 9 månader och 2 dagar sedan gifte jag mig, vilket innebar att jag, överlåten som jag är, bytte efternamn. Nu undrar du förstås vart jag vill komma, men ha du bara tålamod så skall det ordna sig. Under denna tid har jag försökt lära känna denna nya person Sara Höidahl som helt plötsligt var jag. Min gamla identitet var försvunnen och jag hamnade i ett tomt intet av att helt plötsligt inte existera fast jag gjorde det. Kan tänka mig att det är ungefär som att göra en skönhetsoperation...man måste vänja sig, tro nu inte att jag opererat mig för det har jag inte. Men igår så upptäckte jag att dagen äntligen hade kommit. Jag var på biblioteket och tvingades att uppdatera mitt lånekort för att få låna böcker då bibliotekarien inte hittade mig i sitt register. Hon sökte först på mitt nya namn, nu kommer det ni som väntat,... när hon inte hittade mig bad hon om mitt gamla namn och vad hände, jo jag tvekade en sekund. Jag i mitt överreflekterade sinne tar detta som ett tecken på att jag äntligen har hittat mig själv... jippiiii I´m back in the game...

lika som bär

Jag tror att jag har en tvilling. I helgen inträffade något märkligt. Jag fick besök av en vän från Alingsås, vi har inte träffats på några år men när vi träffades nu på stationen började det med att vi hade likadana kläder. Ju längre helgen sedan går visar det sig att vi är så kusligt lika på så många sätt att vi börjar leta olikheter istället. Är det inte märkligt. För övrigt var det en mysig helg förutom att min älskade åkte iväg för att jobba i Norge och vi kommer inte att ses på 3 veckor...men det sägs att det är bra att sakna lite.... säkert...

Klara, färdiga....gå!

Så har då även jag fallit för grupptrycket att låta mitt liv blottas på det stora internet. Vem hade trott det? Jag är dock för trött för att dela med mig av min visdom just nu men som vi alla vet att den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge...